Odling av vin

Den som har en varm södervägg, en bra spaljémur eller ett sydvänt plank kan med fördel odla vindruvor intill dessa så långt upp som till Mälardalen. Förutsättningen för en lyckad odling är förutom varm växtplats, en väl iordningställd planteringsbädd och rätt sortval. Styv lerjord eller mager sandjord är absolut olämplig för vinstockar, vilka fordrar en genomsläpplig, lucker mulljord innehållande alla näringsämnen i riklig mängd - dock kan överflöd på kväve hindra eller fördröja skottens mognad om hösten. Nötkreatursgödsel, hönsgödsel eller latrin kompletterad med ett oorganiskt blandgödselmedel är bäst for vinplantorna. Gödslingen kan utföras om hösten eller också tidigt om våren. Om jorden ej är av bästa beskaffenhet bortschaktas både jord och alv till 70- 80 cm djup varefter bottnen dräneras omsorgsfullt och ny jord påföres. Bädden bör inte vara för snålt tilltagen, ty vinstockarnas rötter sträcker sig ganska tångt från stammen.

Plantering

Vinplantor skall planteras om våren. Plantskolorna saluför ett-, två och treåriga plantor, Av dessa är de två- och treåriga absolut att föredra, därför att de är kraftigare, växer snabbare och ger skörd något år tidigare än de ettåriga. Avståndet mellan plantorna vid väggen bör anpassas efter den form stockarna skall ha. Enkel stock eller U-form kräver minst en meters avstånd mellan plantorna, fri form eller !öparbeskärning omkring två meter.


Stöd

Till vinplantor fordras inga dyra spaljéstöd. Några kraftiga galvaniserade trådar spända lodrätt mellan i väggen fästa järndubbar är tillräckligt. Enkel stock och U-form sporrbeskäres (se bild 1.) Den nysatta plantan får växa upp med ett eller två skott, vilka på hösten avskäres till hälften eller 2/3 av sin längd. Rankorna böjes ner till marken och täckes över vintern med jord eller annat material, som skyddar mot frost. Detta material borttages om våren, men rankorna får ligga nerböjda tills knopparna börjar bryta. På nerböjda rankor bryter även knopparna vid skottens bas, vilket sällan är vanligt på uppspaljérade rankor. De frambrytande sidoskotten är ganska sköra, uppbindning av huvudrankan bör därför ske försiktigt. Sidoskotten toppas två blad över den bästa klasen och senare frambrytande sommarskott över ett blad (se bild 3).
Efter bladfallet om hösten inskäres sidoskotten över två knoppar. Till skillnad från all annan beskärning lämnas en 2-3 cm lång tapp utanför knoppen. Löparbeskärning (se bild 2) fordrar större påpasslighet, om man vill ha hela väggytan jämnt beklädd med rankor. På den nysatta plantan får två skott växa upp. Om hösten böjes dessa skott längs marken som skissen visar och fastkrokas där. De frambrytande skotten gallras på 30-35 cm och ledas lodrätt upp. Vartannat skott skäres om hösten ner på två ögon, vartannat får växa och bära frukt. Många trädgårdsodlare tillämpar inget visst beskärningssystem utan låter sina stockar växa ganska fritt, men för att erhålla mogna druvor måste ganska hård vinterbeskärning och flera gallringar av sommarskott, klasar och bär göras. Varje sidoskott bör inte få bära mer än en klase och då naturligtuis den kraftigaste, som utväljes tidigt. Få klasar och få bär i varje klase gynnar tillväxten, kvaliteten och aromen samt mognaden, ger högre totalskörd av bättre kvalitet än om man låter alla bär och klasar sitta kvar. När bären är ärtstora klipps hälften av bären i klasen bort och då naturligtvis de som sitter och trängs inne i denna. Sjukdomar och skadeinsekter vållar sällan bekymmer. Under vilotiden avlägsnas all lös bark, stocken skrapas samt bestrykes med 1 del svavelkalkvätska och 9 delar vatten. Skulle mjöldagg visa sig, spruta med FD-olja och angreppen stävjas.


Vinodling i boningsrum

Vid riktig skötsel av vinplantorna kan resultatet av vinodling inomhus bli mycket bra. Rankorna är dekorativa och ganska goda skördar av smakliga druvor kan påräknas. Vinstockarna bör ha mycket ljus, därför blir de bäst i glasverandor eller södervända fönster, men öster- och västerfönster är inte att förakta. En vinstock bär ej förrän den är 3 a 4 år gammal. Det är därför lämpligast att inköpa en 2-3 årig vinstock av lämplig sort, då man startar sin odling. I ganska styv, näringsrik jord trivs vinstocken bäst. Den kräver stora mängder av de vanligaste näringsämnena och därför bör man sörja för att dessa alltld finnas i jorden i tillräcklig mängd. Vinstockarna behöver inte omplanteras varje år, men de år de inte omplanteras avlägsnas det övre jordlagret i krukorna och ny jord lägges på. Den hemköpta vinstocken består i regel av ett enda rakt skott, som bindes runt tre i krukan nersatta bambukäppar eller fästes till annat av i handeln förekommande spaljöstöd.

Drivning

I mars kan man påbörja drivningen och för att alla knoppar skall bryta duschas dagligen med en vanlig blomsterspruta. De framväxande skotten gallras, då man ser vilka som bär blomklasar eller inte. Fyra till fem skott per planta är tillräckligt. Ett av dessa skott bör utgå från plantans bas om man vill föryngra denna årligen genom s- k. löpare. De bärande skotten pinceras två blad över klasen och frambrytande skott över ett blad sommaren igenom. Löparen får växa till en meters längd, där den toppas. Under blomningen upphör man med spritningen, så också när bären börjar mogna.

Då bären i klasarna nått en ärtas storlek gallras dessa. Med en brodyrsax klippes hälften av bären i klasen bort. Först och främst tar man bort alla längst in i klasen sittande bär, vidare alla bär som trängs om utrymmet. Ju hårdare man gallrar ju större bär och bättre kvalitet på de kvarvarande. Vidrör inte bären med fingrarna. Efter bladfällningen om hösten beskäres stocken. Allt som sitter ovanför löparen tas bort strax ovanför denna. Skulle löparen inte blivit tillräckligt kraftig under sommaren sporrbeskäres de skott, som burit under sommaren, över fuå knoppar. Vinstocken flyttas därefter till en sval plats, där den inte vattnas annat än om jorden blir allt för kraftigt uttorkad.