Onsjö Welocipedklubb

För snart snart 70 år sedan avsomnade en i många avseenden ovanlig förening i Marieholm. Då hade man haft fortlöpande verksamhet i 29 år. Dan 11 juli 1892 bildades den - Onsjö Welocipedklubb. Den 8 januari 1921 fördes pennan för sista gången i sirliga svängar över bladen i protokollsboken.

"Vidare förekom ej". Eftersom medel fortfarande fanns kvar i Onsjö härads sparbank, så beslöt man att Onsjö Welocipedklubb skulle finnas kvar - om än bara som ett bankkonto. Kontot växte med åren och när Onsjöbanken så småningom tyckte att det var dags att preskribera kontot kunde man skänka 400 kronor till idrotten i Marieholm. Det var någon gång i början på 1950-talet.

Det förefaller som om Onsjö welocipedklubbs huvudsakliga verksamhet gick ut på att göra årliga, ibland flera om året, utflykter till olika mål i mellanskåne.

Utflykterna var populära och vid målet intogs alltid en rekorderlig måltid. Att en del tog sig fram till målet på annat sätt än med velociped för att deltaga i fest­måltiden framgår av en bestämmelse, som man ansåg sig nödsakad införa 1909 "Ingen medlem äger rättighet deltaga i utfärder med mindre den företages på cykel".

Attrak­tiva måltider var det också - särskilt för kassan. Vid en utflykt till Kjäflinge bestämdes "att middag förtäres I Jernvägshotellet till ett pris av högst 1:50, hvarjemte styrelsen åtog sig att anskaffa i och för tillfället behöfliga spritvaror".

När man gjorde utflykt till Trollsjön i Eslöv tog man matsäck med sig. Till den behövdes både häst och vagn.

Nu hade man blivit lite försiktigare i formuleringarna och denna gång åtog sig styrelsen ett anskaffa i och för utfärden "nödiga lifsförnödenheter" samt att ombesörja erforderlig skjuts härför.

Verklig inblick i mål­tidernas omfattning får man när man tar del av proviantlistan för utflykten till Djupadal vid Rönneå i juni år 1892. Den lyder sålunda: •tält, kittel, tvenne dukar, tvenne filter, öl-, punch- och cognacsglas, skedar, salt och Apothsk. Två fl. cognac d 1:50, två fl. punch d 1:40, 3 fl. sherry d 1:10, tre dammejeanner öl och två vatten, tre liter mjölk /???/ en liter grädde, ett halvt kilo kaffe, ett kg bitsocker, ett halvt kilo krossad is, tre citroner, femtio cigarrer, elddon, korksruv och knif".

I utflykten deltog nio personer. Kostnaden befanns uppgå till två kronor per man. Men man inte bara det utan man hade faktiskt tävlingar också där det gällde att åka antingen fort eller sakta. Ett citat ur pressen. "Mycket folk sam­lades vid bageriet i Högestorp 1:a huset på vänster hand efter avtagsvägen mot Högestorps skola som var startplats.

Målet var jernvägsbommarna vid nuvarande brandstationen i Marieholm". Stortävlingar förekom också. Den 3 juni 1894, två år efter starten, ordnades en sådan tävling. 300 program lät man trycka och två fjerdingsmän /poliser/ anmodades att hålla ordning. Mycket folk samlades.

Fyra lopp anordnades, en engelsk mil för "ryttare" inom OWK för luftringade maskinar, tvåtusen meter med samma förutsättningar, tiotusen meter för främmande klubbar (dock medlemmar av Svenskt Hjulförbund), sakta åkning, tvåhundra meter. Det sista innebar givetvis att man skulle komma sist i mål. Det sistnämnda alt. lär ha ådragit sig den största uppmärksamheten, och även det största jublet.

Men långt större var dock jublet bland de Marieholmsbor som tagit sig ända till Malmö för att övervara en hastighetstävlan vid Rörsjön. En av 0nsjo Welocipedklubbs medlemmar Jöns Andersson, vanligen kallad spelemannen, därför att han spelade fiol på bröllop och gillen i bygden, deltog i tävlingen och tycktes vinna överlägset. Men ve och fasa han hoppade av cykeln ett varv för tidigt. Men man hojtade på honom och han lyckades med konst­stycket att komma först i mål genom att cykla fatt de som passerat honom.

Jöns Andersson är nummer 4 från vänster.

Så hyllad har väl knappast någon blivit, som denne Marieholmare. Vinnaren hade till på köpet cyklat den över fyra mil långa sträckan från Marieholm till Malmö - på den tidens vägar.

Men så kom den ödesdigra dagen den 8 januari 1921 då det sista sammanträdet hölls. Medlemmarna tycktes inte spilla alltför många tårar över den insomnade föreningen. Den näst sista paragrafen i protokollet lyder: "Närvarande medlemmar anmodas deltaga i en utfärd till Carlsnäs, varvid minst tre groggar pr man intages vid framkomsten. Därefter intages en bättre frukost på Svalöfs hotell inkl. tre super pr man" Och sista paragrafen löd, som tidigare omtalats, "vidare förekom ej". Det var slutet på ONSJÖ WELOCIPEDKLUBB.

Börje Gustafsson