logo

          Marieholm på 1930 - talet

Marieholm i en svunnen tid; storhetstiden, 1930 - talet

När Yllefabriken på 1930-talet hade som flest anställda, något mer än 300 medarbetare, var Marieholm ett litet idylliskt och blomstrande industrisamhälle med cirka 1.200 invånare. Man kunde då i Marieholm köpa det mesta. Inte bara yllefabriken skapade nya arbetsplatser utan även:

  • den vida omkring kända gästgivaregården med anor från 1500-talet.
  • tegelbruket samt ett stort antal affärsidkare och små hantverksfirmor.Annons tegelbruket
  • fem välsorterade speceriaffärer
  • en pappersaffär
  • en el-affär
  • två blomsteraffärer
  • två charkuteributiker
  • fem caféer
  • en fiskhandlare
  • två sybehörs- och tygaffärer
  • tre bagerier
  • en järnhandel som även sålde stenkol, koks och ved
  • två smedjor
  • en skoaffär
  • en trävaruhandel
  • en uraffär med tillhörande urmakeri

Till god hjälp var ett stort antal skickliga hantverkare, yrkes-män/kvinnor, såsom:

  • barnmorska
  • sjuksköterska
  • skräddare
  • dam- och herrfrisörer
  • snickare
  • murare
  • sadelmakare
  • skomakare
  • toffelmakare
  • bilreparatörer
  • cykelreparatörer
  • smeder
  • hovslagare
  • byggmästare
  • elektriker
  • målare
  • tapetserare

Bland övriga verksamheter som bidrog till sysselsättningen kan nämnas:

  • telefonstationen
  • taxi
  • ambulanstjänsten
  • biblioteket
  • biografen
  • banken
  • postkontoret
  • järnvägsstationen
  • omlastning till järnvägen under betkampanjen.Annons mejeriet
  • varje dag levererade bönderna ca. 22.000 kg mjölk till mejeriet som utvecklades till det tredje största i Skåne. Hundratalet hästvagnar lastade med mjölkkannor kantade vägen dit.
  • för upprätthållande av ordningen i orten fanns en respekterad polismästare.
  • en tingsvaktmästare utförde förberedande arbeten i Tingshuset.
  • med juridiska problem fick man hjälp av en sakförare.

Även för nöjen, underhållning, sport och fritid var det väl sörjt. Sålunda fanns:

  • ett Folkets hus för fackliga sammankomster och där man under veckoslutet kunde ta sig en sväng på den välbesökta dansbanan.
  • i Samlingshemmets biograflokal visades varje vecka en ny film.
  • för ungdomen fanns bl.a. idrottsplats, skytteförening, brottareklubb, och scoutkår.
  • i föreläsningsföreningen inhämtade både gammal och ung kunskaper på de mest skilda områden.
  • vid högtidliga tillfällen spelade ortens blåsorkester upp på platsen framför järnvägsstationen.
  • där Saxån flyter genom Marieholm fanns ett par bredare och djupare ställen, s.k. "hölar" där det under sommartid rådde ett livligt badliv.
  • i ån fanns gott om begärliga kräftor och man kunde även fånga ål och fiska upp en och annan gädda.
  • en stolthet för det lilla samhället var dess välutrustade frivilliga brandkår som under sina många utryckningar under årens lopp räddade stora värden och förhindrade hotande katastrofer.

De verksamheter som finns kvar idag är bara en ringa rest av vad som varit. En utveckling som inte bara Marieholm varit med om utan ett stort antal samhällen i hela Sverige. En vändande trend lär dröja men vi arbetar vidare för ett ännu bättre Marieholm.

© Ran-data 1982 - 2010 | XHTML | CSS |